Träskydd – Förebyggande skyddseffekt hos träskyddsmedel bestämd genom biologiska provningar

Del 1: Krav med hänsyn till användningsklass

---

Standardens roll i NTR-systemet

SS-EN 599-1 är en grundläggande teknisk standard för hela NTR-systemet.
Den anger hur träskyddsmedels biologiska effektivitet ska verifieras och ligger till grund för:

• Fastställande av kritiska värden (CV)
• Beräkning av retentionskrav enligt EN 351-1
• Godkännande av träskyddsmedel enligt NTR dokument nr 2
• Underlag för kontroll och uppföljning enligt NTR dokument nr 3

Standarden är inte en prestandastandard, utan en standard för karakterisering av skyddseffekt genom provning.

Tillämpningsområde

Standarden gäller för:

• Träskyddsmedel för förebyggande behandling
• Applicering i flytande form
• Skydd mot:
  • Träförstörande svampar
  • Träförstörande insekter
  • Marina organismer
  • I vissa fall blånadssvampar

Standarden gäller inte för:

• Botande (kurativa) behandlingar
• Pastor, kapslar eller gasformiga produkter
• Skydd av färskt virke enbart mot lagringsblånad

Koppling till användningsklasser

SS-EN 599-1 är direkt kopplad till EN 335 (användningsklasser 1–5).
För varje användningsklass anges:

• Vilka biologiska hot som ska beaktas
• Vilka laboratorie- och fälttester som krävs
• Om åldring, urlakning eller väderexponering ska ingå

Grundprincip: Biologiska referensvärden och kritiskt värde

Standarden bygger på tre centrala begrepp:

Biologiskt referensvärde (BRV)
Den lägsta mängd träskyddsmedel som i provning visat tillräcklig skyddseffekt mot ett visst biologiskt angrepp.

Kritiskt värde (CV)
Det högsta biologiska referensvärdet som erhålls från samtliga obligatoriska tester för en viss användningsklass.

Retention
Det kritiska värdet används vidare i EN 351-1 för att fastställa krav på:

• Inträngning
• Upptagning (kg/m³ eller g/m²)

Provningsstrategi

För varje användningsklass definieras:

• Vilka EN-standardiserade biologiska tester som ska utföras
• Om provning ska ske efter:
  • Evaporativ åldring (EN 73)
  • Urlakning (EN 84)
  • Naturlig eller artificiell väderexponering

Provning kan omfatta:

• Laboratorietester (t.ex. EN 113, EN 152, EN 47)
• Fälttester (t.ex. EN 252, EN 275, EN 330)

Appliceringsmetodernas betydelse

Standarden skiljer tydligt mellan:

• Ytbehandling (superficial application)
  Exempel: doppning, sprutning, pensling
• Inträngande behandling (penetrating processes)
  Exempel: vakuum–tryck, dubbelvakuum, diffusion

Appliceringsmetoden påverkar:

• Val av testmetod
• Hur retention uttrycks
• Hur kritiskt värde beräknas

Hantering av produktförändringar

Bilaga A beskriver hur ändringar i träskyddsmedlets sammansättning hanteras:

• När ingen ny biologisk provning krävs
• När begränsad omprovning krävs
• När full ny provning krävs

Detta är centralt vid:

• Ändring av aktiv substans
• Byte av formulering
• Produktutveckling inom ett NTR-godkännande

Produktionskontroll (översikt)

I informativ bilaga anges principer för:

• Intern produktionskontroll
• Provtagning enligt EN 212
• Analys av aktiv substans
• Acceptabla toleranser runt nominell sammansättning

Detta kopplas direkt till:

• Krav i NTR dokument nr 2
• Kontrollmoment i NTR dokument nr 3

Sammanfattning – varför SS-EN 599-1 är central

SS-EN 599-1:

• Definierar hur skyddseffekt bevisas
• Utgör basen för retentionskrav i EN 351
• Är ett tekniskt fundament för NTR dokument 1, 2 och 3
• Säkerställer jämförbar och verifierbar bedömning av träskyddsmedel inom Europa